Falsterbo ringmärkningskurs 2020

5- 9 augusti

En ringmärkarkurs ledd av Falsterbo Fågelstation (Ola Svensson, Björn Malmhagen, Stephen Menzie, Sophie Ehnbom och Marc Illa) och Ungdomsskådarna (Emil Lundahl), med ekonomiskt stöd från Studiefrämjandet och Marie-Claire Cronstedts Stiftelse.

Deltagare: 8

Antal lägerarter: 117

Nedan följer en rapport från en av kursens deltagare: Lejla Skrijelj!

När vi alla väl kommit fram till den något undangömda fågelstationen i Falsterbo, så delades vi in i varsitt rum om två personer. Vi är sju stycken som ska bo på fågelstationen i fyra dagar, där vi ska vara med och ringmärka fåglar och allt som hör till. När alla har packat upp sina saker och bäddat sina sängar, delas vi upp i två olika grupper, en grupp börjar med att ringmärka vid Fyren och den andra gruppen börjar ringmärka i Flommen. Ledarna var noga med att vi behövde lägga oss i tid, för imorgon skulle vi upp tidigt.

 

Att gå upp så tidigt var nytt, 4.30 var det som gällde för att vi skulle vara ute i god tid, men det kanske inte alls är tidigt om man jämför med när stationens ledare och ringmärkare går upp. De hade tagit upp och fixat alla slöjnät när vi väl kom till platserna, antingen Fyren eller Flommen. Vår uppgift var bland annat att observera hur man gör och sen plocka ut fåglar ur näten själva. Första gångerna var det lite obehagligt och man var extra försiktig, men efter lite tips och råd så fick man ut fåglarna och det blev lättare för varje gång. Efter att vi fått med fåglar från näten och lagt ner de i fångstpåsarna vi hade runt midjan, så var det dags för ringmärkning. Vi går igenom hur man ska hålla fågeln i handen, i fel hand till och med, huvudet mellan pek och långfinger, benen mellan ring- och lillfingret, i ett lätt men stadigt grepp. Vissa hade ringmärkt fåglar förr och andra aldrig förut. Jag var en av de sistnämnda. Det var nervöst och jag tänkte på allt som kunde gå fel. Att hålla en fågel stadigt i fel hand, ta biometriska data och ringmärka samtidigt var nytt. Men tack vare ledarnas och ringmärkarnas goda råd och pedagogiska demonstrationer så lyckades även jag ringmärka min första fågel. En 1k rödstjärtshona kommer vi fram till, efter att vi lärt oss hur man köns- och åldersbestämmer med hjälp av fjäderdräkten. Mycket information, subtila skillnader, mönster och undantag, men framför allt jätteintressant! Vi fick även äran att ta ner näten på korrekt sätt efter några genomgångar.

Foto: Emil Lundahl

Vid Fyren var vi i trädgården runt omkring, i vanliga kläder, men vid Flommen var det vadarbyxor som gällde. Vi gick ner till vattnet, i vad som kändes som tunnlar av vass, vadade genom vatten som gick precis ovanför knäna och trampade i gyttja man sjönk ner i. Men det var så spännande! Att komma fram till näten eller vadarburarna i hopp om att det hamnat en fågel i någon av de. Vid Flommen skedde ringmärkningen i en liten omgjord strandbod, bakom en stor sanddyn, idylliskt nästan.

En jämförelse mellan en adult (överst) och en ung (nederst) lövsångare. Den andra bilden föreställer en sparvhök. Foto: Lejla Skrijelj

Ifall någon av grupperna fick en raritet eller något annorlunda i sina nät eller burar, så fick en andra gruppen ta del av det också. Någon av ledarna kom från den andra platsen med en fångstpåse med okänt innehåll, alltid lika spännande att se vilken fågel det kunde vara. Ibland dök det upp en eller annan fågelskådare som hade fått nys om våra fynd, det var kul att se hur exalterade de var, trots att detta förmodligen inte var deras första observation. Vi såg totalt 117 arter, både i fält och i nät. Någon fick äran att ringmärka en sparvhökshona, en annan fick se en vattenrall för första gången och någon kunde äntligen se skillnaden mellan en rörsångare och en sävsångare. Efter en dags ringmärkning fanns det tid över till att skåda vadare ute vid Nabben eller sträckande rovfåglar uppe vid möllan. Men det fanns även tid för sol och bad för den som ville!

 

Efter fyra lärorika dagar lämnade jag Falsterbo fågelstation med en massa ny kunskap, nya erfarenheter och vänner – och en hel del livskryss.

Lejla Skrijelj

sv_SESwedish