Ånnsjön 2009

20 – 28 juni

Ledare: Linus Hedh

Den 20 juni 2009 – söndag morgon

Då var det åter igen dags för ett läger i SOFUK’s regi. Årets sommarläger är går av stapeln i Ånnsjön, Jämtland, där deltagarna ska delta i de standardiserade Fjällruttsinventeringarna som fågelstationen i Handöl bedriver. Lägret är utformat som en kurs och deltagarna kommer att lära sig de vanligaste inventeringsmetoderna, både teoretiskt och praktiskt.

Dagen då alla skulle ta sig till Stockholm för att mötas upp på nattåget till Östersund gick dessvärre inte riktigt som den skulle. Ett blixtnedslag i banverkets elnät i Småland försenade tågtrafiken och två deltagare från syd Sverige blev fast i smeten, missade nattåget och fick tillbringa natten i Stockholm, däribland en av ledarna till lägret. Detta betyder att avgångstiden för bussarna från Östersund till Handöl blir försenad med ca sju timmar.

Men det verkar inte som det går någon särskild nöd på deltagarna i Östersund, som ivrigt väntar på att få komma iväg till en av fjällkedjans vackraste platser. Efter telefonsamtal under söndagsmorgonen rapporterades det att gruppen redan börjat skåda i Östersundstrakten och att fjällabb hunnits bockats av på lägerlistan!

Den 21 juni 2009 – kväll

Om gårdagens missöden inte skulle ha varit nog upptäckte vi, när väl alla var framme på vid Östersunds station, att en av bilarna vi hyrt inte startade! Mer otur kan man nog inte ha. Efter en kvarts väntande dök räddningen upp. Ett par startkablar trollades fram och vips var vi på väg. Vid Järpen stannade vi till för att inhandla lättare luncher och vid Undersåker hämtade vi upp ytterligare två deltagare. Här blev vi också försedda med mat för en hel vecka och jag måste rikta ett stort tack till Helena Lindmark som hjälpte oss att handla.

Väl vid Handöl, stugbyn och fågelstationen påbörjades middag direkt medan större delen av gruppen gav sig ut på upptäcktsfärd i området. Tyvärr kunde inget roligare än strömstare noteras på lägerlistan under den två timmar långa promenaden. Efter middagen gick vi igenom veckans program samt de grundläggande fakta till hur man inventerar och varför. Vi gick även igenom mer i detalj hur man linjetaxerar. Imorgon är det dags för de första etapperna att inventera uppe vid Storlien och Tjuvbodklumpen.

Den 22 juni 2009

Humöret var på topp bland deltagarna när de studsade upp ur sängarna klockan 06:00 i morse. Efter lite förseningar och felkörning, då vi nästan hamnade i Norge, var vi väl framme vid Storlien. Här möttes vi av Thomas Holmberg som skulle visa oss vägen upp till Vindarnas Tempel och de första inventeringsrutterna. Fjällbjörkskogen bjöd på bergfink och mindre hackspett, som lät ett par gånger längs med stigen. Uppe på Vindarnas Tempel bredde ett stort lågfjällsområde ut sig strax under oss och strofer från resans första blåhake hördes. Härifrån startade en av de fem rutterna som skulle göras i området. Alla rutter gjordes på mellan 750 – 800 m.ö.h. och har en totallängd på ca 2 mil.

Först och främst tog sig alla till Åhlénsstugan som var slutstation för den första rutten. Första etappen bjöd på två riktigt snygga lappsparvshanar och ett par kärrsnäppa med en unge. Vid Åhlénsstugan gjorde alla en kort paus och vi planerade hur vi skulle fortsätta. Efter diskussioner satte en grupp iväg 5 km över Hästryggarna till sjö 749. Därifrån skulle det inventera sig runt Tjuvbodklumpen. Efter en timme satte den andra gruppen iväg och inventerade rutten som går över Hästryggarna.

Mitt uppe på Hästryggarna möttes vi av ett kraftigt regnoväder och tvingades avbryta. Gruppen som redan gått över fjället till nästa rutt väntade ut regnet och gick sin rutt. Detta innebar att hela inventeringen blev försenad. Första gruppen som avbrutit och gått tillbaka till stugan åt och inventerade de rutter som gick tillbaka mot Vindarnas Tempel kom hem vid 22 tiden på kvällen. Dock fick hälften höra och se dubbelbeckasin på väg ner mot Storlien. Den andra gruppen stapplade in i matsalen klockan 24:00, efter att ha gått 4,5 mil och spenderat 14 timmar på fjället! Detta hade dock gett resultat: resans första ringtrast och smalnäbbad simsnäppa. Men en god natts sömn behövdes och där tillhörande en ordentlig sovmorgon dagen efter.

Den 23 juni 2009

Efter att alla hade tagit ett par timmars sovmorgon beslutade vi att ta oss till Bunnerfällen, väster om Storulvåns fjällstation för att pejla efter dubbelbeckasin, som ett par veckor tidigare hade blivit försedda med sändare, samt inventera en av rutterna i området. Två deltagare som var trötta efter gårdagens gående stannade kvar på fågelstationen i Handöl för att hjälpa till att kontrollera holkar och pullmärka ungar.

Efter att gruppen tagit sig över hängbron som korsar Handölån åt vi lunch tillsammans innan vi delade upp oss. Hälften begav sig upp mot ”Stråtöleken” (ett område där det varje år spelar dubbelbeckasin) utrustade med pejlutrustning. Därifrån skulle vi försöka hitta två sändare, som antingen satt på två dubbelbeckasiner eller som trillat av. Båda hade hörts ca en vecka innan, men inte hittats. Vägen mot signalerna var svår och lång. Ena grupper riktade in sig mot ”sändare 3” utan resultat och återvände till samlingsplatsen. ”Sändare 1” gav signal från fjället och jakten bjöd på en dalripa samt tre ringtrastar, samt en upphittad sändare! Uppe från fjället hade gruppen även fått in en svag signal från ”sändare 3”, som kom ifrån myrmarkerna på fjällsluttningen nedanför. Riktningen på promenaden ner mot stigen och samlingsplatsen gjordes av signalen och med mycket tur sprang gruppen rakt på den. Även denna hade trillat av.

Gruppen som hade tagit sig söderut längs en av inventeringsrutterna kom tillbaka till samlingsplatsen dryga 30 min efter oss andra. De var slitna efter promenaden längs med fjällsidan, men lyckliga över resultatet. Och det ska de vara! Med ungefär 1/3 kvar av rutten hade två jaktfalkar uppenbarat sig i skyn och visat upp sig fint en halvminut innan de tog höjd och satte kurs mot Sylarna och Norska gränsen i fjärran. Även denna grupp hade fått se flera ringtrastar och dalripa.

Den 24 juni 2009

Fjället igen. En tapper grupp på åtta personer anslöt sig till en av minibussarna klockan fem på morgonen. Målet var Ulvåtjärn, en rutt på 7 km som går rakt över Storulvåfjället och ner mot fjällstationen. Färden mot startpunkten går i dalgången mellan Storulvåfjället och Getryggen och är ca 6 km lång. Transporten dit gick bra med många fina observationer på blåhake och gluttsnäppa, som här sitter i träd istället för att spatsera nere vid stranden. Även dubbelbeckasin hördes sporadiskt.

När vi väl började gå rutten blev det strålande solsken och sikten var ljuvlig. På fjällheden var det ganska tomt på fåglar, några enstaka blåhakar sjöng och en lappsparv sjöng sporadiskt. Höjdpunkten blev två fjällabbar som graciöst svepte längs med fjällsidan och när vi sedan började stiga mot fjällryggen sprang vi på en dalripa som försiktigt försökte smyga undan mellan ljung och dvärgbjörkar. Även uppe på toppen (1070 meter) var det också ganska tomt på fåglar. Enstaka stenskvättor sprang omkring bland klipporna, några ljungpipare skrek vemodigt och ett fåtal ängspiplärkor sjöng dalande ner mot fjällsidorna. En gammal havsörn höjde pulsen något när den tog höjd från dalen och fortsatte en bra bit upp i luften över ryggen.

På väg ner för berget springer vi även på en fjällripa som tryckte hårt mellan stenar och tuvor. Fina observationer blev till muntra miner och ett och annat kryss i deltagarnas listor. Längre ner kommer Anton C på att han glömt sina vantar uppe vid ripan och springer åter igen upp för berget medans vi andra tar en välbehövlig vattenpaus. Fem minuter senare får vi ett panikartat telefonsamtal från Anton som säger att han stött upp en fjällpipare. Nu rusade hela gruppen upp igen, väskor och jackor slängdes hit och dit för att göra löpningen lättar. När vi nått Anton pekade han bara mot söder och där stod hon, en vacker fjällpiparhona i sin rätta miljö! Nöjda och glada begav vi oss åter igen ner för berget och körde hem mot Handöl.

Resten av deltagarna, som tagit sovmorgon, åkte till Storlien för att leta efter smalnäbbad simsnäppa, dock utan resultat. Så det blev en tripp till Norge istället där två nya researter kunde hängas in: forsärla och svarthakedopping! När alla möts vid Handöl igen blev det vila och senare på kvällen middag! Imorgon kommer de sista inventeringarna göras, sedan kommer fokus ligga på myrmarker och skogsarter. Förhoppningsvis kommer vi få se lavskrika, en art som kan vara lite oberäknelig.

Den 25 juni 2009

Ytterligare en tidig morgon för många deltagare. Dagens rutter är belägna på Bunnerfjället ca 1070 meter över havet. En rutt är belägen i sänkan bakom Mettjeburretjakke (från fjällstationen sett), där två stora fjällsjöar breder ut sig.

Humöret på vägen till fjällstationen var inte på topp. Det hördes trötta stön och gäspningar från baksätet i minibussarna, men det skulle det bli ändring på. Det tog inte lång tid innan etapperna påbörjades och det tog inte lång tid innan humörsvängningen (som annars brukar vara förknippat med något negativt) började. Första gruppen avslutade sin 3,5 km rutt relativt snabbt och tog en välbehövlig paus vid fjällsjöarna. Härifrån utgick också rutten runt en av dem, som blev chockartat bra! Redan efter en kilometer sågs första fjällripan, som det annars är ont om i år på grund av det dåliga gnagaråret. Tätt efter detta hittades flera lappsparvsrevir. Den stora smällen kom dock på väg tillbaka, runt sjön, då ett handkikarspan plötsligt resulterade i två fjällpiparhonor, som grant visade upp sig på fem meters håll!

Efter lunch fick vi, som gått rutten runt sjön, ett hysteriskt samtal från den andra gruppen, som sedan länge varit klara med sin rutt men fortsatt skåda över fjället! Fjällripa och fjällpipare kunde urskiljas från den lätt andfådda rösten på andra sidan linjen. Efter en stund stod det klart att de sett en järv som lufsat sig över fjällryggen åt vårt håll, men trots eftersökningar blev det ändå bara en skara på fem personer som var ensamma om obsen. Väl tillbaka på fågelstationen i Handöl fick vi reda på att detta var fågelstationens femte observation av just järv. Rekordet gjordes 2007 då tre järvar såg just vid Bunnerfjällen.

En skara stannade hemma i Handöl idag och fick inte ta del av de gobitar som fjället hade att ge. Men några fick in två nya arter på reselistan, nämligen tjäder och lavskrika, som faktiskt är högvilt för många av deltagarna!

Kvällen avslutades med ett bildspel av Tomas Holmberg samt en kort genomgång av hur revirkartering går till. Morgondagen kommer att en lugn promenad på Blåhammarmyren samt praktiska övningar i revirkartering.

Den 26 juni 2009

Sovmorgon eller tidig morgonskådning kring Handöl, men klockan åtta samlades dock alla för att åka till Rundhögarna och bege sig ut mot Blåhammarmyren, vilken är en gigantisk myr som breder ut sig precis nedanför Blåhammarfjället. Här var tanken att deltagarna skulle testa på hur revirkartering fungerade men efter lite praktiska övningar gick besöket istället över till att försöka vaska fram myrsnäppa och smalnäbbad simsnäppa, som relativt få har fått se under resan.

På vägen ut till myren stannade några deltagare till intill en död gran för att lyssna in ett skumt läte, som sedan visade sig vara en rödhake. Efter att ha skakat på huvudet och börjat fortsätta insåg några att en tretåig hackspett hade bo i granen. Ett sylvasst surrande från tiggande ungar hördes och strax kunde bohålet lokaliseras. Efter ca 20 minuters väntande kunde alla också få se en av föräldrarna komma till undsättning med mat.

En stadig promenad över plaskvåt myrmark och i gassande sol väntade sedan deltagarna. Detta lönade sig för många, speciellt de som fick se både myrsnäppa och smalnäbbad simsnäppa. Efter nästan tre timmar på myren stapplade sig alla tillbaka mot parkeringen och bilarna. Kvällen avslutades med middag och lekar.

Den 27 juni 2009

För många saknades fortfarande lavskrika på reselistan och för några av dem saknades den på livslistan. Tiden började alltså rinna iväg. Ett försök gjordes för att se smalnäbbad simsnäppa vid Lagunen i Ånn, vilket sedan visade sig vara av mindre betydelse eftersom majoriteten av deltagarna nästan direkt tog sikte mot Dolparna, där det tidigare setts lavskrika. Och mycket riktigt sågs det den här gången med. Efter jubel och otroliga observationer på dessa karismatiska fåglar begav vi oss tillbaka mot Ånn.

Den 28 juni 2009

Morgonen ägnades åt att städa stugorna och packa ihop allt inför avfärden. En av deltagarna tog tåget direkt från Storlien redan lite efter tio. Efter lite mat i magen och ett sista försök att få se järpe packade alla in bagaget och sig själva i bilarna och körde mot Östersund, där ett tåg hem senare skulle vänta.

I skrivandets stund sitter jag själv nu, den 29/6, på Alvesta tågstation och väntar på mitt eget tåg hem till Kalmar och jag måste säga att lägret varit fruktansvärt lyckat, bortsett från de förseningar som orsakades av Banverket i början av veckan. Förhoppningsvis blir det en repris på detta läger, kanske dock inte lika storskaligt som i år.

Linus Hedh